Jag och Moa har varit tjejiga och målat naglarna. Nagellacket har Moa valt på Lindex rea i mellandagarna. Så fredagsnöjet kostade oss 12.50 :)

I måndags genomgick jag en stötvågsbehandling på min njursten. Stenen på en knapp centimeter var den som skapade så mycket problem under min graviditet. Nu skulle den bort och jag skulle slippa oroa mig för återkommande problem. Men ack så fel jag hade. I informationen stod det att man kunde ha ont efteråt. Inte förstod jag att de med de orden menade djävulsk ont och svåra njurstensanfall gång på gång på gång. Den Informationen hade varit MYCKET lämplig INNAN man genomgick behandlingen. Kanske rent av en avrådan hade varit lämplig för en tvåbarnsmamma med tre relativt små barn varav en ammande bebis. I skrivande stund är det tidigt torsdag morgon och jag har precis tagit mig igenom mitt femte kraftiga anfall. Jag har haft tur och haft någon hemma vid fyra av anfallen. Men jag kan inte förlita mig på att släkt och vänner ska vara här och hjälpa mig hur länge som helst.

Igår eftermiddag var min mamma här en liten stund. Under den stunden fick jag det värsta anfallet hittills. Smärtan var outhärdlig och jag lyckades inte hålla tillbaka tårarna trots att båda flickorna var hemma och i samma rum. Jag ville bara att någon skulle söva mig. Vi snackar en smärta likställd med det sista två centimetrarna under en förlossning då när man bara vill dö. De blev LÅNGA tjugo minuter i väntan på att värktabletter skulle verka. Min mamma som bevittnade det hela ville ringa ambulans men jag ville allt att värktabletterna skulle få en chans först. Istället ringde mamma urologmottagningen eftersom hon undrade om det verkligen skulle vara så här. Svaret hon fick var att man kunde ha ont efteråt. Men det är väl ändå en skillnad på ont och *diverse extremt fula ord* ONT? Men svarande person kunde inte svara på några frågor för hon visste inte. Hon hänvisade istället till stötvågsenheten som har telefontid 8.30-9.00. Vad händer om man inte behagar ha problem/bli sjuk mellan 8.30 och 9.00 utan kanske någon av dygnets 23,5 timmar. Enda alternativet är att sätta sig i bilen och åka den en timme långa bilresan till shalgrenskas akut för att där få en annan verktablett utskriven.
Min mamma undrade också om det ändå inte är bättre att ta bort stenen via titthål och fick då till svar; vi väljer alltid det mest skonsamna. Min fråga är nu; skonsammast för vem? Vårdens ekonomi?

Själv har jag förstått att jag nu kan ha 2-3 månader (enligt informationsbladet den tid man kunde ha ont efteråt) framför mig av återkommande smärtor, kraftiga värktabletter, blodig urin och blödande tarmar (värktabletter i suppform är det enda möjliga alternativet då man inte vill vänta en timme på effekten. Tyvärr är det inte så snällt mot tarmen).

Kan undra hur lång återhämtningstiden efter titthålskirurgi kan vara?

Så min fråga kvarstår; skonsammast för vem?

Ligger här hemma med mina njurstensanfall och filosoferar över det här med relativitet.

Det sätter liksom perspektiv på saker och ting att utsättas för olika prövningar.

Nu när jag ligger här med mina smärtor så är helt plötsligt aktiviteter som att tvätta berget av familjens kläder helt plötsligt något man längtar efter. Ärligt talat, vad som helst av alla vardagliga hushållssysslor som man annars gnäller så över verkar helt plötsligt vara en ren fröjd. Att längta efter att få röja köket och köra hundra maskiner med tvätt är en ny upplevlese. Tyvärr tror jag att den längtan kommer flyga ut genom fönstret i samma stund som njurstenssmärtorna försvinner. Allting är relativt!

För två veckor sedan drygt gick vi med i Lovefilm. Vi hade fått presentkort vi Wrapp på 158 kr så vi tänkte att ja vi får väl testa. Efter 13 dagar hade vi fortfarande inte fått några filmer så jag mejlade och frågade hur vi skulle kunna utvärdera våra två provveckor (som man fick till att böjra med) om vi inte fått någon film under de två provveckorna. Fick ett mejlsvar att de inte viste vad som hänt och att nu var det i alla fall två filmer på väg och våra två provveckor var förlängda med ytterligare två veckor. Plus i kanten! I måndags kom så våra två första filmer. Poppers Pingviner och Min låtsasfru.

Poppers pingviner såg vi så i mångdags kväll. Komedi passade ypperligt efter stötvågsbehandlingen på min njursten. Klart sevärd film, lättsam och underhållande. Jim Carrey måste vara en person som man antingen hatar eller älskar. Själv har jag inte bestämt mig för om han är fruktansvärt irriterande eller extremt underhållande. Men något av det är det.

I helgen har jag spenderat lite tid med min symaskin vilket inte är något jag haft tid till på länge. Men i helgen tog jag mig tid. Jag hade ett örngott som jag länge irriterat mig på. Ett örngott till ett svindyrt påslakanset för spjälsäng som vi köpte till Moa när hon var liten. det har alltid var 10 cm för stort till kudden. Men nu fick jag äntligen fram sprättaren och symaksinen. Det gick ju snabbt och lätt att få fixat örngottet bara man tog sig tiden. Men när maskinen ändå var framme blev jag sugen på att sy lite till så jag sydde en haklapp till Ebba. Mönstret hade jag ritat tidigare och även klippt till delarna så det var eg bara att sy ihop.
När jag rotade i mina lådor hittade jag även ett par tights som jag sparat och tänkt att jag skulle sy något av. Det var ett par jeanstights som gick sönder första gången Moa använde dem. Så jag sprättade upp dem och hade då fyra små tygbitar och ett resårband att leka med. Av dem blev det en ursöt lite kjol till ebba med ett matchande pannband med en liten rossett på!

    


Sist men inte minst. Nostalgi!
Hittade denna bilden, på våran första Saab 9-5 aero, när jag krånglade med bilderna...
*Saknar*

Var bara tvungen att prova kladdkaka i micro. Det blev lördagskvällens "godis".
Utvärdering - VARNING för viktuppgång!

Det kan ha varit den godaste kladdkakalan jag ätit. Kladdig, saftig och med mycket smak. Det man möjligen skulle kunna sakna på den är en hård yta vilket man kanske kan fixa med crisp på micron? Den var också lite svår att skära fina bitar av.

Googlade på Kladdkaka i micron hittade ett recept, gjorde om receptet (måste vara ett tvångssyndrom, jag bara kan inte följa ett recept)!

Här kommer mitt recept i alla fall.

150 g smör
2,5 dl socker
2 ägg
2 dl vetemjöl
1,5 tsk vaniljsocker
3 msk kakao

Smällt smöret i micron (förslagsvis i tupperwares microkanna). Rör ner socker, ägg och sen de torra ingredienserna. Smaka på smeten - den är sååååå god. Häll i en smord rund form (liten pajform som tål micro blir bra). Micra på full effekt 6,5 min. Vispa lite grädde medan micron gör finliret. Ät och njut.

Har varit en liten sväng till Alingsås och kunde inte låta bli att springa in på "hem" och köpa denna oumbärliga pryl som jag suktat efter sen jag såg den första gången för 1,5-2 år sedan. Nu pryder den äntligen min köksbänk. Det är en liten äggklocka på fot med en timmer på varje sida så man kan ställa två olika tider. Ljudet är som en gammaldags väckarklocka. Mysigt.