Det är lite sjukt det där med att man kan vara så fixerad vid vagnar. Men det är kul med vagnar det går inte att komma ifrån. Just nu har jag börjat sakna min gamla Emmaljunga. Ibland ångrar jag verkligen att jag sålde den. Det var ju en jättebra vagn att växla med UJn. Hon som köpte den gjorde verkligen en riktigt vra deal. Den var nästan helt i nyskick (jag är väldigt rädd om mina vagnar) och med alla dessa tillbehör! En sådan deal lär man aldrig göra själv...

Inget bloggande på ett tag. Har haft fullt upp med en liten sjuk Ebba och inte riktigt kännt för att skriva.
 
I fredags fick vi söka akut på Aleris i Göteborg då Ebba hade haft feber nästan uppe på 41 grader under natten. Äntligen träffade vi en läkare som kunde tala om varför Ebba haft feber i tre veckor och varit ledsen och gnällig. Dubbelsidig öroninflamation, halsinfektion och rosliga luftrör. Antibiotika blev det på studs. Hon skrev ut amimox för att det skulle ta även halsinfektionen om det var så att den var bakteriell. Men under natten till lördag blev hon ändå sämre igen med 40,8 trots vavande av ipren och panodil. 1177 gav rådet att ge ytterligare en dos av antibiotikan mitt i natten för att få upp koncentrationen av det i kroppen (gör inte detta utan ordination). Ebba fortsatte att ha feber under dagen och vara krasslig. Efter lunch blev hon sämre igen. Händer, fötter och läppar började bli blå. När jag ammade orkade hon inte äta och hade dessutom svårt att få luft pga att hon var tät. Vi bestämde oss för att åka in. Medan vi började packa ihop oss fick hon problem med andningen och började flämta. Vi ringde 112 för att se om de tyckte vi skulle åka själva eller om vi skulle vänta på en ambulans. De ville absolut inte att vi åkte själva. Ambulansen var inte långt borta och var därför här på 5 minuter. När de kom hade hon lite dålig syresättning och lät tät när de lyssnade på henne. Hon fick andas lite syrgas medan de kollade lite värden och därefter fick hon ventolin och vi fick åka med till östra. När ambulansen kom hade hon 38,7 och när vi kom till sjukhuset 40,5 i feber. Varför hon reagerade som hon gjorde vet vi inte säkert eftersom symtomen var borta då vi kom fram till sjukhuset. Det blåa hade släppt, syresättningen var bra och ventolinet att hade gjort att hon kunde andas ganska normalt igen. Det nämndes även feberkramp. Kanske var det så att det var febern som var på väg att stiga hastigt, Elias hade ju faktist feberkramp när han var liten. Idag har Ebba i alla fall varit bättre men så har vi också gett Ipren och Panodil växelvis var fjärde timme på inrådan från barnakuten på östra. Nu hoppas vi verkligen att detta är vändpunkten och att hon sakta men säkert börjar bli bättre.
Igår kväll var hon lite hängig och hade hög feber och då tog vi denna bilden. Fick rådet att svalka henne utifrån när febern steg mellan de febernedsättande.

 

Idag har hon som sagt varit lite bättre. Eftersom hon inte gått upp någonting på tre veckor nu då hon haft väldigt svårt att äta och nu det sista även svårt att amma så har hon fått äta det som går att få i henne. På sjukhuset igår fick hon körsbärssaft och det gick ner så det har vi fortsatt att ge henne med spruta under dagen. Vid middagen idag åt vi glass och då fick hon smaka på det sista på min glass och det var inga problem att få i henne. Säkerligen var det gott med lite kall glass för hennes svullna och röda mandlar.

         

Vist ser hon betydligt piggare ut efter glassen :-)
Glass kan vara den bästa medicinen ibland.

Nu ska vi kolla på film med alla barnen, Bogie och Eliot 2 som vi fick hem från Lovefilm i veckan. Kanske blir det att vi äter mer glass. Har en liten burk med Ben & Jerry's med chokladkakebitar i... *mums*

Long time no see....

Har länge varit trött på min rosa skip hop dash skötväska men inte riktigt hittat något att byta med men nu har jag äntligen hittt nått. babymel verkar göra både snygga och praktiska skötväskor! Så jag har nu mot bättre vetande beställt mig en ny skötväska. Det fanns massor med snygga färger att välja mellan men det slutade med två alternativ quilted black och quilted pewter. 

   

Den "grå" är bara såååå snygg men vågade inte chansa på den då den på vissa bilder ser mer brun än grå ut och en brun väska till grå vagn känns sådär. Svart är ju å andra sidan sett lite tråkigt. Men så ramlade jag över en bild på den svarta med ett cerise skötunderlägg till och där är även fodret inne i väskan cerise så det fick bli den svarts med cerise foder :-) Hoppas nu bara den kommer fort!




En video som visar inredningen:

Båda de stora barnen har nu lite smått börjat på dagis och fritids lite smått och jag måste säga att nu gäller det att få nya fräscha rutiner. Tre barn på tre olika platser kräver att man är organiserad och planerar noga. Först ska jag upp och kasta på mig kläder med en vaken Ebba skrikandes i sin säng. Sen ska båda barnen upp vid sju. De ska äta frukost, äta vitaminer, få på kläder, borsta tänder och hår osv.

Moa ska vara i skoklan först. Hon ska ha med sid en frukt eller grönsak och gympakläder två dagar i veckan och kläder för skogen en dag i veckan. Extrakläder, regnkläder och stövlar ska alltid finnas på plats.

Sen ska Elias till dagis extrakläder, regnkläder och regnstövlar ska finnas på plats.
Innan vi promenerar iväg ska Ebba bytas blöja på, tas på kläder, få magdroppar och d-droppar och äta. Det var där det sket sig idag. Efter två nr två blöjbyten och med de stora barnen redo satte vi oss för att hon skulle få äta innan vi gick iväg. Åt gjorde hon som hon skulle och sen lyfte jag upp henne för att rapa. Rapa gjorde hon som en hel karl och jag han nätt och jämt tänka nu kommer det spy också. DET GJORDE DET! På mig och på henne. Alla mina kläder blev nerspydda och likaså hennes. Tillbaka på ruta 1. På något sätt blev vi ändå bara 5 minuter sena till fritids med Moa.

Mitt i detta kaos försöker vi lära lilla Chess att Ebbas babygym INTE är ett kattgym.

Frukost??? Ja det får bli en senare fråga! Kanske borde börja med GR² till frukost?

Summering:
Livet som trebarnsmamma är lite KAOS men ett roligt KAOS :-)
GR² har ökat min mjölkproduktion så Ebba får för mycket mat igen (men hellre för mycket än för lite).
Hur tänkte vi när vi skaffade en "bebis" till? Men mysig är han lilla Chess! Världens finsate katt!


Lite bilder

Chess i det förbjudna babygymmet:



Moa på väg in i skolan:



och första ridlektionen efter sommaruppehållet.




Tårtor har jag hunnit med ett par stycken denna månaden. Tre doptårtor och två födelsedagstårtor

         

Ni missar väl inte min andra blogg?
Http://hoppetossansliv.blogg.se/gnld

Så till det sista av mina inlägg för dagen. När man inte har tid att blogga på ett par dagar får man spamma sin blogg med massor av inlägg på en och samma dag. :-)

Idag fastnade alla mina tre godingar på en och samma bild, bra komponerat men taget med iphonekamera som vanligt = kass kvalité. Tyvärr är det sällan systemkameran är framme när tillfället är det.



Fick en liten present av min gamla barndomskamrat idag och måste bara få visa den här. Det värmer i hjärtat när man får sådana här små presenter som säger så mycket! Tack gulliga Nina.

Det blir inte många dagar vid havet varje sommar. Tycker inte havet i Göteborg är så mycket att ha. Man behöver komma en bra bit neråt halland för att hitta fina stränder.  Men eftersom vi var ute och flängde lite i måndags passade vi på att ta en liten tur till Askimsbadet. Ingen hit egentligen för barnen ville inte bada för att det var för mycket tång och vinden var ganska kall. Men en mysig picknick fick vi i alla fal :-)

Eftersom barnen inte ville bada fick vi hitta på annat att sysselsätta dem med.


Mina andra två älsklingar fastnade även de på bild.

Förra veckan fick vi äntligen köpt en pool till barnen.  Nu slipper de bada i den lilla plastbåten som de vuxit ur för änge sedan.
Det tog sin lilla stund att blåsa upp poolen, därför blev det fördelat på två dagar. Kan ni gissa att det har tjatats om att bada i den? Väl uppblåst så tog det ju även en stund att fylla den.

Så kom vi iväg till Gekås med våran babysitter som skulle reklameras. Istället för att köpa en likadan blev det en mer avancerad variant från Tint love. Den matchar dessutom babygymmet från Tiny love som vi har sedan innan. Massor med glada färger är det på och kanske inte färger som passar in i inredningen precis. Men de är ju till för bebisar och bebisar behöver glada färger och starka kontraster :-)

Så här ser den nya babysittern ut

         

Vi började med dem igår förmiddag. Hon tog dem andra gången i morse.
Idag har hon sovit långa stunder, nästan inte skrikit alls. Skrattat och varit glad och vaken. Ler som en stjärna OCH bajsat och fisit som en helt karl.
Lilla stompan som bara har småbajsat hela dagarna. Nu fick hon ut jag vet inte vad. *ÄCKELVARNING* Hon fick ut långa slemmiga "trådar" typ. Funderar på om det kan ha varit fosterhinnor eller någon form av slaggprodukter från förlossning och att de legat och stoppat upp och att hon därför inte har kunnat bajsa eller fisa ordentligt och därför fått magknip? I alla fall verkar magdropparna ha fått rejäl fart på magen! Hoppas att hon fortsätter att vara en sådan glad och go tjej nu!




Jag känner mig som i ett lyckorus! Nu inser jag att jag varit mer orolig för henne än jag trott.¨
Hon lyckades fastna på lite suddiga bilder från ifånen igen ;-)

         

Tänkte jag skulle hinna med ett litet blogginlägg mellan all amning, städning och tvätt. Det är sannerligen ingen ledighet att vara föräldraledig ;-) Ändå njuter jag av fulla drag. Lillstompan har vänt på dygnet igen och äter på nätterna och sover på dagen.

Det skulle milt sagt vara skönt med ett par timmars nattsömn igen utan att ha någon hängandes vid tutten samtidigt. Men spädbarnstiden är så kort så man får ta de onda med det goda. Mycket av det goda får man ändå tillbaka.

I helgen har det hänt en hel del. Först kalas för vår lilla fyraåring. ELVA pojkar mellan 3-6 år. Pust. Efter kalaset hade jag tappat rösten och kroppen var helt slut. Det sistnämnda hade troligen med nattsömnen och göra. Natten innan kalaset fick jag bara sova 3 ½ timme och dessutom vaknade jag och ammade TRE ggr på den tiden. Det underbara var att Marcus dessutom fick larm och var iväg och jobbade mitt i natten.  Så det var två trött föräldrar som hade kalas. Väldigt glad att Mia och Sara stannade kvar och assisterade lite.

Tårtan från kalaset är det många som frågat om. Det bidde en Tågglasstårta. Vet att några vill veta hur man gör den så det kommer ett litet recept här.

         

Det här behövs:
8 st ½-literspaket med glass.
1 st rulltårta (jag använde Icas drömrulle)
Ballerinakex
Hushållswaffers
Chokladfingar
Lösgodis.
En låååååång bricka (jag använde en oanvänd golvbräda som jag klädde in i tjock aluminiumfolie)
ljus och flaggor.

Lägg dubbla paket med glass på varandra på led. Lägg fingrar som en räls emellan och framför loket. Skär rulltårtan i två delar och lägg på loket. Sätt ballerina kex som hjul och hushållswaffers som "väggar" på vagnarna.  Fyll vagnarna med godis. Sätt i ljus och flaggor. Färdigt att servera :-) Jag strödde även lite strössel över hela tåget.

Moa börjar ju skolan till hösten så vi tyckte det var hög tid att byta ut den lilla miniskolbänken som hon haft i sitt rum till ett riktigt skrivbord. När vi ändå höll på så blev det två nya skrivbord ett till Moa och ett till Elias och nya fina snurrstolar. Så nu har de varsin "arbetsplats" och varsin datorplats. Så de både kan pyssla och använda datorerna. Det är inte riktigt färdigt i rummen men här kommer två bilder. Vad tycker ni om mina egenhändigt tillverkade skrivbordsunderlägg á 7,50 st? Själv blev jag supernöjd med dem. Dessutom kan man byta ofta. (Elias underlägg har inte fastnat på bild än men det kommer :-))

         

Fortsätter mitt bloggande (världens längsta blogg inlägg?)

Ebba har mått bra sedan den senaste stora skrämseldagen. Nu är hon pigg igen och mera vaken.



Medan pappa  monterade storasysters säng passade Ebba på att gymma lite...



Förra helgen hade vi bröllopsdag. Sju hela år har vi varit tillsammans. Vi firade med att åka till Classic motor hela familjen.

         

Sist och minst så måste jag ju visa upp Ebbas underbara händer och fötter som vi var och gjorde avgjutning på hos Little Star studio. Tyvärr ska härliga Tracy som har det idag flytta långt långt bort till ett annat land så nu blir det inga fler händer och fötter hos henne. Tyvärr har jag inte hunnit ta något fint kort på dem än så ni får hålla tillgoda med detta med bubbelplast under.



Låt oss hoppas att det inte dröjer lika länge med nästa blogginlägg.

... i alla fall enligt en av mina vänner.
Jag har så länge varit emot det men har nu kapitulerat. Min personliga övertygelse är att spädbarn som är ledsna ska vara hos mamma och pappa för tröst. Men jag måste erkänna att ibland händer det ju att man faktiskt inte kan ta ett spädbarn direkt - speciellt som trebarnsmamma när man sköter det gigantiska företaget Familjen AB innehållande prudukterna första barnet, andra barnet, tredje barnet samt hunden. Som VD i Familjen AB sköter man också städning, tvättning, matning med mera samt arbetsfördelning. Så då kan det vara bra med en liten hjälpande hand då och då. Så vad är då detta som varje mamma bör ha? Facit kommer här det är en mekanisk vagga/gunga med lite underhållning för bebisen. Efter att ha testat en av mina vänners så blev det också en likadan som en den hon har. Det är en Fisher Price My little lamb. Just den gungan finns inte att köpa nya i Sverige men lyckades få tag på en i nyskcik på blocket till riktigt vrakpris. Nypris i sverige på blocket från en privat importör är hela 2000 kr har min vän upplyst mig om. Det är ungefär vad de modeller som finns i Sverige hos handlare ligger på också.

Så hur ser då denna mannick ut?
Naturligtvis kommer här ett par bilder på denna mirakelprudukt :-)

         

och en länk till mer info om den. Fisher Price babygungor.

Man kan ju inte annat än älska de små söta fötterna oc händerna på en alldeles perfekt liten skapelse.
I onsdags fick jag mitt paket för 3D-avtryck som jag beställt på köpbarnvagn.se. tyvärr var ramen felaktig så det är en ny på g men efter lite trixande så har jag ändå fått till det hyffsdat i väntan på den nya ramen.
Vi har även varit hos Little Star och gjort avgjutningar, så nu har alla baenen fått sina fötter avgjutna.





När jag letade efter bilderna fick jag syn på denna bilden. Lilleman två år har lånat storasysters saker... Hur söt kan man vara ?

Idag är det den 27 april, den dagen som lilla stompan var beräknad. istället är hon nu 9 dagar gammal. Redan nu tycker jag att man kan se hur hon växt. Händerna och fötterna ser redan stora ut. Jag önskar så att de fick vara små lite längre. De blir stora aldeles för fort.

Några bilder från Ebbas första dagar:
         

         

         

 På väg hem från bb på tredje dagen!

Jag vaknade vid fyra på måndag morgon den 18 april. Var jättenervös och kunde inte somna om. Var sugen på att väcka Marcus men tyckte att det nog var bäst att han fick sova så att åtminstone en av oss var utvilad till förlossningen. Vi skulle vara på Östra kl 7.30 för igångsättning under dagen. Jag var lite orolig för att vi skulle bli hemskickade pga att det var fullt på förlossningen.

Vid 6 gick upp och åt frukost, packade ner det sista, sa hej då till barnen och mamma. Bättre sent än aldrig, strax efter 7 kom vi iväg. I frysen hemma låg Marcus mat kvar... Men vi kom i alla fall fram strax efter 7.30. Marcus släppte av mig och väskorna utanför förlossningen och åkte och parkerade på långtidsparkeringen. Det var milt sagt jobbigt att stå där ute och vänta med stora magen! Hur skulle detta gå?

Vi kom in och blev väl mottagna av en sköterska och visade till rum 8. Där blev vi lämnade en stund och fick veta att barnmorskan snart skulle komma. Vi fick kaffe och juice medan vi väntade. Efter någon timme dök barnmorskan upp och hade läst förlossningsbrev och MVC  journalen. Vi hade ett samtal med tankar kring dagen och hon statte CTG som jag skulle ligga med en halvtimme. Sen skulle hon iväg för att vara med på "ronden" där hon tog upp mig med läkarna.

Vid 10 fick vi träffa läkaren som skulle göra bedömningen om vilken metod som skulle användas. Det visade sig att jag inte var tillräckligt mogen för att ta hål på hinnorna. Efter lite konsulterande med bakjouren beslutades att gelé var ett bra alternativ då jag svarat bra på det innan. Barnmorskan kom tillbaka med gelén som skulle ligga i rumstemperatur 30 min innan den kunde läggas. Marcus fick nu en paus för att åka och köpa mat på Ica i Munkebäck.

Vid 11 kom barnmorskan tillbaka för att lägga gelén och lagom till det var klart kom Marcus tillbaka med maten. Ganska omgående fick jag sammandragningar och "mensvärk". Fick igen ligga med CTG, men nu var det lite roligare eftersom man kunde se sammandragningarna, små men jättetäta. Hade inga värkar men ändå ganska kraftigt ont. Efter en timme kom barnmorskan tillbaka och tyckte att det var positivt att man redan kunde se sådan effekt på CTG-kurvan och att jag tydligen var väldigt röd. Nu var kl strax efter 12 och jag fick lunch och Marcus värmde pizza. Efter lunch, vid 13, gick vi på en promenad i solen. Det var riktig sommarvärme ute. Jag orkade inte gå så länge men det var skönt ändå. Var tillbaka på rummet vid 13.30 och en stund senare kom barnmorskan tillbaka för att säga hej då och önska oss lycka till. Det var dags för henne att lämna över till nästa skift. Hon tyckte att nästa barnmorska kunde göra en undersökning för att se om det gick att ta hål på hinnorna. för det var inte någon anledning att dra ut på det i onödan.

Så vid 15 kom en barnmorskestudent och pratade med oss lite och en stund senare hennes handledare, barnmorskan som skulle ha hand om oss. Hon kändes så rätt direkt precis den typen av barnmorska man vill bli förlöst av! Vi pratade lite och kom fram till att kolla om det hänt något och ta hål på hinnorna om det gick. Visst hade det hänt grejer. Var öppen 2 cm och tappen bara en liten bit kvar på så 15.45 tog de hål på hinnorna. Barnmorskan satt på kanten av sängen och satte en skalpelektrod på bebisens huvud. Det sa bara splash och kändes som att en jättevattenbalong sprängdes och allt vatten ran ut på en gång. Barnmorskan fick kasta sig undan och undrade varför hon aldrig lärde sig... Ganska omgående kom kraftiga regelbundna värkar igång. De både kändes och syntes på CTG. Måste ha varit ett skolexempel på regelbundna värkar.

Barnmorskan ville att jag låg en stund med CTG men konstaterade "ska du hinna bada så får vi göra det nu". Hon gick iväg för att förbereda badet och 16.15 fick jag sätta mig i det varma badet. Andningen funkade fortfarande jättebra. När kl började närma sig 17 började jag få svårt att andas mig igenom värkarna. Nu var de riktigt onda och jag började känna att jag ångrade mig, jag ville inte bli igångsatt längre. Jag ville inte alls föda barn idag. Jag fick börja andas lustgas strax efter 17. Tog ett par värkar med lustgas i badet innan jag började be barnmorskan om något för att stoppa värkarna. Hon undrade då om jag kanske tyckte att det var dags att ta sig tillbaka till förlossningsrummet. På något sätt lyckades jag, mellan två värkar, ta mig upp ur badet och fram till sängen i badrummet. Fick ta ytterligare en värk innan Jag snabbt rullades iväg till andra änden av avdelningen med en handuk och en filt över mig. Vi han inte tillbaka innan nästa värk kom. Ingen lustgas i masken - Panik! Men jag tog mig igenom den. På något sätt lyckades jag rulla mig över till förlossningssängen. Ytterligare en värk kommer. Studenten undersöker mig och säger 6 cm - jag tänker att jag kommer dö! Barnmorskan kollar hon med och säger 7 cm och det är helt mjukt! Hon säger till mig at jag kan trycka på om jag vill, det som är kvar kommer bara glida undan, befrielse! I samma ögonblick kommer en kombinerad krystvärk och värk. Jag vill ligga på sidan men lyckas inte vända mig just nu. Efter nästa värk lyckas jag lägga mig på sidan. Klockan har hunnit bli 17.28. efter två krystvärkar hör jag barnmorskan be mig bara andas snabbt igenom en krystvärk. Jag lyder och lyckas med någon omänsklig kraft låta bli att krysta. I nästa krystvärk kommer huvudet ut och efter ytterligare en är hon ute!

Klockan är 17.33 och vårat tredje underverk har kommit till världen. En liten flicka på 3435 gram och 50 cm. På mitt bröst ligger denna lilla lilla underbara varelse och inget pris är för högt, ingen smärta är för stor för att få denna underbara gåva!

 

Nu är det ju inte så långt kvar tills vår bebis kommer.
De flesta vet nog att jag kommer sättas igång någon gång under nästa vecka (men en igångsättning kan ju ta flera dagar i värsta fall) om inte bebisen kommit tills dess.

Så nu vill jag att ni röstar. Från idag och frammåt... :-)

Rösta genom att skriva en kommentar!

I natt vaknade jag mitt i natten med halsbränna och illamående. Tog tabletter och tänkte att jag skulle somna om men icke då... I stället började jag "skaka" i kroppen och rycka. Fick lite smått panik och tänkte nu har jag fått allvarlig havandeskapsförgiftning och håller på att få kramper. Pratade med förlossningen men bestämde oss för att avvakta lite. Tack och lov avtog det och istället satte det igång med värkar. Eftersom värkarna var ganska starka och kändes både i ryggen och magen blev vi tvugna att mitt i natten ringa hit min mamma ifall att vi skulle bli tvugna att åka in (det har ju gått ganska fort de två första gångerna). Efter dryga två timmar bestämde jag mig i alla fall för att försöka sova igen eftersom värkarna visserligen var många och täta men hade ett väldigt oregelbundet mönster. Lyckades somna vid tvåtiden men sen har jag vaknat till av värkarna så där en gång i halvtimmen hela natten. Gissa om jag var trött i morse? Hade fortfarande väkrar när jag vaknade strax efter sex men inte lika starka och täta. Efter frukost försvann de helt och hållet. Kan ni förstå hur frustrerande det är med dessa falska alarm? Jag tror man kan bli tokig för mindre! och hur roligt är det att gång på gång får rigna hit mamma som barnvakt i onödan? Nästa gång får bebisen se till att komma ut!

Fick åka in akut till Östra igen igår efter att haft prbolem med njuren igen sen i måndags eftermiddag. Det verkar som att beroende av hur bebisen ligger så trycker hon på njuren och det gör att stenen börjar skava i njuren vilket i sin tur leder till att jag får kraftig värk i hela höger sidan och börjar kissa blod.
Det konstaterades på Östra att jag mycket riktigt hade blod i urinen (det viste jag ju redan). Men det upptäcktes också att jag hade äggvita i urinen.
Först tog barnmorskan med sig urinprovet och tog en sticka sen kom hon ut igen efter en stund och bad mig komma in igen för att ta blodtryck. Hon frågade om jag brukade ha äggvita i urinen och jag fattade ju direkt vart det här ville komma. Hon tog blodtrycket och jag hade 155/95. Jag som brukar ligga på 110/70. Så jag fick ta blodprover också. Sen fick jag träffa en riktigt trevlig läkare som verkligen förstod att min kropp inte riktigt orkar hantera allt efter alla infektioner, njuren osv... Hon konstaterade att jag deffinitivt inte ska gå över tiden och att jag inte ska gå fulltid. Hon ville dock ge bebisen lite tid till. Så jag fick åka hem och ska nu vila, ta det lugnt och gå på täta kontroller.

Hon gjorde en nogrann mätning på bäbisen och räknade ut att den vägde 2943 gram nu och mådde bra. Hon kunde också komma åt att klappa bebisen på huvudet vilket ju är gynsamt om de nu skulle behöva sätta igång det.

Det känns dock lite jobbigt att jag nu mer eller mindre bara får ta det jättelugnt. Man hade ju gärna velat förbereda lite inför när lillasyster kommer. Plocka i ordning och så men det får helt enkelt vara lit bötigt här. Speciellt eftersom jag har kännt av huvudvärk sen i natt också. Ska ringa till min barnmorska och kolla om jag ska oroa mig pga huvudvärken.

Slänger in en bild på lilla tjejen i vecka 24.

När han kom på fenomenet FÖRVÄRKAR?

... och snart är det hög tid för bebisen att titta ut.

Att vården är så ojämn gör mig så frustrerad. Ena gången träffar man personal som är så gullig, empatisk, hjälpsam och som man bara vill ge ett stort fång rosor. Nästa gång går man från sitt besök och undrar hur i allsindar man ska återhämta sig efter chocken? Men jag anatar att man får inse att vårdpersonal bara är människor de med. Med egna bekymmer och egna ryggsäckar.

Jag fortsätter kämpa på med mina onda sammandragningar och jobbiga foglossningar och önskar att de sista veckorna ska gå fort. Snälla snälla snälla låt mig slippa gå över tre veckor också! Om jag får beställa så kan bebisen få komma vecka någon gång mellan vecka 37-39. Om någon vet vart jag kan skicka beställningen så säg till.

Just nu känns det dock som den är på väg ut igen och just nu får den gärna stanna inne.

Tack Hanna för den goda fikan jag fick mellan mina besök idag! Det var trevligt att träffa er en stund med och se hur ni bor.