I natt vaknade jag mitt i natten med halsbränna och illamående. Tog tabletter och tänkte att jag skulle somna om men icke då... I stället började jag "skaka" i kroppen och rycka. Fick lite smått panik och tänkte nu har jag fått allvarlig havandeskapsförgiftning och håller på att få kramper. Pratade med förlossningen men bestämde oss för att avvakta lite. Tack och lov avtog det och istället satte det igång med värkar. Eftersom värkarna var ganska starka och kändes både i ryggen och magen blev vi tvugna att mitt i natten ringa hit min mamma ifall att vi skulle bli tvugna att åka in (det har ju gått ganska fort de två första gångerna). Efter dryga två timmar bestämde jag mig i alla fall för att försöka sova igen eftersom värkarna visserligen var många och täta men hade ett väldigt oregelbundet mönster. Lyckades somna vid tvåtiden men sen har jag vaknat till av värkarna så där en gång i halvtimmen hela natten. Gissa om jag var trött i morse? Hade fortfarande väkrar när jag vaknade strax efter sex men inte lika starka och täta. Efter frukost försvann de helt och hållet. Kan ni förstå hur frustrerande det är med dessa falska alarm? Jag tror man kan bli tokig för mindre! och hur roligt är det att gång på gång får rigna hit mamma som barnvakt i onödan? Nästa gång får bebisen se till att komma ut!