Funderar ibland kring alla råd man får kring relationer.
Teorier som tex:

* man måste ha egentid
* man ska inte ta varandra för givet.

Jag är inte med på det. Jag och min man har varit ett par sen 8-9 år tillbaka i tiden nu och jag känner forfarande inte att jag längtar efter att vara utan honom. Jag önskar snarare att vi hade mer tid TILLSAMMANS. Tycker de 9-10 timmar vi är ifrån varandra varje dag på grund av jobb är alldeles tillräckligt. Känner inget behov av att när vi väl äntligen ses igen efter en hel dag lämna honom för att gå och ha "egentid". Jag tycker om att dela min tid med med min man. Jag tror att han känner likadant, i alla fall är det den uppfattningen han ger mig.

Att inte ta varandra för givet hör man nästan dagligen. Tänk att jag tycker precis tvärt om. Jag tror det är bra att ta varandra för givet! Att bara förutsätt att nu är det vi och så ska det förbli. För mig skulle det vara en brist på tillit att inte ta varandra för givet. Däremot måste man naturligtvis respektera varandra och tänka på att det man säger och gör kan såra varandra...

Tja, bara en liten kort funderare från mamma på bättringsvägen :-)